Cecilia Österholm: Improvisation i folkmusik? En Svensk folkmusiker improviserar: Mats Edén i Norafjälls. C-uppsats. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet, vt 2004.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur improvisation kan utformas i svensk instrumental folkmusik. Undersökningsobjektet är en låt, spelad av Mats Edén, verksam inom Svensk folkmusik.

Abstract saknas..

AbstractKarin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk världsmusik ? Ideologi i förändring under 1970-­tal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005.1970-talet var en omvälvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt färgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta när den svenska folkmusikvågen svepte över landet. Undersökningen söker svar på När och hur Svensk folkmusik blev en del av svensk världsmusik.

Under det senaste året har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som väcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas främlingsfientliga åsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att värna folkkulturen skulle tänkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig ställer frågor om vad ?svenskhet? innebär och om traditioner skall konserveras eller kunna förändras. Utifrån artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de åsikter som yttrats, främst koncentrerat på fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjäl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

Syftet med denna uppsats har varit att få en inblick i hur pianot används inom den svenska folkmusiken. Bakgrundskapitlet handlar om folkmusikgruppernas och instrumenteringens utveckling inom Svensk folkmusik. Jag har intervjuat tre aktiva folkmusikpianister och lyssnat på och analyserat deras spel. Det följer även med en cd-skiva med ljudexempel från intervjutillfällena. Vi pratade om karaktärsdrag som de lyfter fram i spelet, om deras inställning till folkmusiktraditionen, pianots möjligheter och begränsningar samt vilken roll pianot har i den svenska folkmusiken.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns grundläggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhållningssätt mellan fiolpedagoger inom genren Svensk folkmusik. Jämförelsen fokuserar på lärare med respektive utan formell musiklärarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen där de med respektive utan examen representerats av två personer var. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det är mer som förbinder än som skiljer de fyra pedagogerna åt.

Syftet med det här arbetet var att närmare undersöka hur några nutida folkmusiker övar och tänker kring sitt övande, samt om det hos dessa fanns speciella sätt att öva in och lära ut Svensk folkmusik.För att undersöka detta intervjuades fem folkmusiker med olika bakgrund, ålder och kön med hjälp av öppna frågor. Slutsatserna är att utbildning ger spelmannen impulser till ett mer strukturerat sätt att öva. Förebilderna har en stor betydelse i musik som traditionellt lärs ut via gehör. Folkmusikern ?måste? inte vara tekniskt skickligt för att vara ?bra? utan mycket kan uppvägas av karaktär och uttryck.  Ett vanligt sätt att lära ut Svensk folkmusik, är att först spela hela låten, spela en repris och sedan dela in den i fraser.

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthållandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den språkliga framställningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga språket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den språkliga framställningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frågeställningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frågeställningar som stämmer väl in på det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras på..

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom Svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom Svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Vad har föreställningar om spelmannen, tradition och nationalromantik med mitt estetiska uttryck att göra? Genom att undersöka vilka förväntningar och normer som förknippas med folkmusikgenren söker jag svaren på hur dessa påverkar mina konstnärliga uttrycksmöjligheter. En återblick i folkmusikhistorien visar hur folkmusik i olika epoker förknippats med och använts av förespråkare för olika ideologier. Ur ett samtidsperspektiv presenteras sedan hur folkmusik beskrivs idag och vilka röster i debatten som hörs mest och därmed påverkar uppfattningen om vad folkmusik är. Vidare görs en problematisering av identiteten som traditionsbärare och sedan mitt eget förhållningssätt till föreställningar om bilden av spelmannen.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur kompositörer inom genren Svensk folkmusik idag går till väga när de komponerar ny musik, hur deras arbetsprocess ser ut och vilka arbetssätt de använder sig av. Det teoretiska perspektivet är hämtat från Stan Bennet och Max Grafs tidigare forskning om hur kompositionsprocessen ser ut för kompositörer inom konstmusikgenren. Ett didaktiskt perspektiv används också som utgångspunkt. Bakgrunden till arbetet baserar jag på tidigare forskning om kompositionsprocessen, forskning om gehörsmusik och kreativitet och idé-skapande. Jag ser även till vikten av att tränas i sitt divergenta tänkande som komponerande innebär.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklärare från tre skolor behandlar ämnena folkmusik och populärmusik i musikundervisningen på högstadiet, samt hur undervisnigen påverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lärarens utbildning och läromedel. Undersökningen och intervjufrågor har baserats på ett citat från den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om de föreligger skillander eller likheter i hur lärarna tar upp områderna folkmusik och populärmusik, samt om dessa får lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lärarna när det gäller folkmusik än inom populärmusiken.

Barockmusik och folkmusik har trots sina genreskillnader ändå en viktig gemensam nämnare, nämligen dansmusiken. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka och medvetandegöra likheter och skillnader i spelstilen hos barockmusik och folkmusik och jämföra dessa genrer. Dessa likheter och skillnader har åskådliggjorts genom att låta de båda genrerna genomgå ett experiment. Ett barockstycke stöptes om och spelades på folkmusikers vis och en folklåt fick prova på att framföras med barockstil. Undersökningen utfördes på viola.

Detta examensarbete bottnar i att jag vill utforska beröringspunkter mellan värmländsk folkmusik och klassisk musik (konstmusik). Jag har känt under delar av min studiegång, framförallt i början av den, att det har hämmat mig att hålla på med båda. Jag har känt att jag blandat ihop genrerna och därför gjort stor skillnad på dem för att urskilja dem. Detta arbete syftar till att återknyta genrerna till varandra och utforska var genrerna går samman. Jag försöker hitta exempel där ett bruk av båda genrerna gynnar spelet istället för att det, som jag ibland har känt det, hämmar det..